Lärarhandledning till Lokala källor från Skåne - arkivuppgifter för högstadiet och gymnasiet

Är du högstadie- eller gymnasielärare och letar efter arkivkällor att arbeta med i skolan? Då har du hittat rätt. Webbläromedlet ”Lokala källor från Skåne” erbjuder dig olika typer av arkivkällor med tillhörande studieuppgifter som kan användas direkt i klassrummet. I 2011 års kursplaner för historia framhålls betydelsen av att elever får lära sig att arbeta med verkliga historiska källor och källkritik. Målet med ”Lokala källor från Skåne” är att erbjuda högstadie- och gymnasieskolan lättillgängliga arkivkällor. Läromedlet är tänkt att användas som ett komplement till vårt ordinarie pedagogiska utbud med skolprogram, klassrumsbesök och arkivväskor. 

Läromedlet har tagits fram i samarbete med skolan och har en tydlig förankring i läroplanerna framförallt i historia. Källorna kan så klart användas till fler ämnen såsom religion, svenska och samhällskunskap. Lärarna som medverkat i arbetet har visat ett stort intresse för källorna och menat på att det inte alltid är så lätt att få tag på dom själv. Eleverna som deltagit har tyckt det varit spännande att arbeta med primärkällor. Det blir ”historia på riktigt” och eleverna får läsa om människor och händelser som inte står med i historieböckerna och ger dem på så vis nya perspektiv på historien.

Källorna kommer från Skånes Arkivförbunds samlingar och från lokala förenings- och kommunarkiv. De har sin utgångspunkt i demokratiseringsprocessen i Sverige under 1800- och 1900-talet. Det är i första hand material från folkrörelserna, vilka var starkt bidragande faktorer till att demokratiseringen i Sverige utvecklades som den gjorde. Genom folkrörelserna lärde sig människor mötesregler, att skriva protokoll, argumentera för sin sak och att sköta ekonomi och kontakter med myndigheter. Arbetarna gick samman och ställde krav på bättre arbetsvillkor och rösträtt oavsett kön och inkomst.

Tematiken knyter an till läroplanerna. Bland annat för historia årskurs 7 - 9 står det, under centralt innehåll, att eleverna ska läsa om demokratiseringen i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser (till exempel kvinnorörelsen) och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. I läroplanen för gymnasiet 1b2 står det under centralt innehåll att eleverna skall läsa om industrialiseringen och demokratiseringen under 1800- och 1900-talet, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andra situation.

Källorna är ordnade kommunvis, och till varje källa finns ett arbetsmaterial med frågor som fungerar som en ingång för att ta sig an och fördjupa sig i källorna. Så här långt finns det källor till tre kommuner: Klippan, Örkelljunga och Simrishamn.  Målet är att läromedlet på sikt ska inkludera Skånes samtliga kommuner. Är du intresserad av att medverka? Kontakta oss så hör vi av oss till er! Eleverna som medverkat i framtagningen av läromedlet upplevde att det var roligt att källorna kom just från deras kommun och att det blev lättare att ta till sig materialet. Det skapade igenkänning och en vilja och inspiration att lära sig mer.   

Att arbeta med källorna

Källorna är ordnade kommunvis som syns i menyn. Läs bakgrundstexten och klicka på respektive dokument så öppnas det som en PDF-fil. Till varje källa finns studieuppgifter och i de fall källorna är svåra att läsa har vi bifogat en renskrift. Det finns frågor på olika nivåer. Inledningsvis rena faktafrågor för att eleverna ska ta sig an och sätta sig in i källan och därefter mer analytiska frågor som ska stimulera till en diskussion kring materialet. Eleverna kan med fördel arbeta i grupper på 3-4 personer för att dels kunna ta hjälp av varandra och dels diskutera saker tillsammans. För att eleverna ska kunna få möjlighet att öva på sin källkritiska förmåga har vi samlat en rad källkritiska frågor som kan ställas till samtliga källor, som vi lagt här under lärarhandledningen. Vid varje studieuppgift finns en länk hit till de källkritiska frågorna.

Källkritiska frågor

1. Vad är det för typ av källa? Är det till exempel ett brev, en dagbok, ett protokoll eller ett fotografi?  Kan det vara en primärkälla eller en sekundärkälla, beroende på vilka frågor man ställer till den?

2. Vem står bakom källan? Är den till exempel skapad av en förening, en privatperson eller en myndighet?

3. När är gjordes källan? Är det en samtida källa?  Hur lång tid har det gått från händelsen till berättelsen om den?

4. Varför har källan skapats/Vad är dess syfte? Är det till exempel ett informationsblad för att värva fler medlemmar till föreningen eller ett register över medlemmarna i föreningen för att se vilka som är med i föreningen och som har betalt sin medlemsavgift?

5. Kan vi använda denna källa till något idag? Vilka andra källor skulle vi behöva för att komplettera uppgifterna?

Att arbeta vidare

Har du och din klass kanske fått blodad tand av att arbeta med källorna? Vill ni veta mer? Källorna kan inspirera till fördjupningsarbeten och uppsatser. Du och dina elever kan komma och göra ett studiebesök på Skånes Arkivförbund eller så kan vår arkivpedagog komma ut till er på ett klassrumsbesök. Eller är det så att du och din klass är intresserad av att utveckla ett material för just din kommun om det inte redan finns?

Har du frågor? Tveka inte att kontakta oss!