Reklambild för det statliga östtyska filmbolaget DEFA. Se källhänvisning för detaljer.
Skånes Arkivförbunds samlingar är fulla av det försvunna. Varje gång vi öppnar dörrarna till magasinet, hörs ekon av människor, föreningar och företag som inte längre finns bland oss. Men den här månadens Ur samlingarna ekar av en dubbel tomhet – den bygger på handlingar från en försvunnen kulturinstitution, med uppdrag att marknadsföra ett land som upphört att existera. Låt oss besöka DDR-Kulturcentrum Stockholm.
Den östtyska flaggan. Se källhänvisning för detaljer.
1949 bildades formellt Tyska Demokratiska Republiken, ofta kallad DDR eller helt enkelt Östtyskland. Som en del av det socialistiska blocket mitt i Europas hjärta, hade DDR ett stort symbolvärde under hela kalla kriget. Från östtyskt håll lades avsevärda resurser på att upprätta goda diplomatiska relationer. Bilden som förmedlades utåt var avgörande, ekonomiskt såväl som politiskt.
Exteriör, DDR-Kulturcentrum i Stockholm, 1982. Se källhänvisning för detaljer.
DDR-Kulturcentrum var ett led i denna strävan. Det rörde sig om ett antal officiellt sanktionerade (och styrda) kulturinstitut utspridda i internationella storstäder. Alliansfria Sverige ansågs vara en särskilt viktig förbindelse. I Stockholm inleddes verksamheten 1967. Beläget på Upplandsgatan 32 i Vasastan, tillhandahöll DDR-Kulturcentrum Stockholm en lång rad aktiviteter. Besökare kunde studera i centrats bibliotek, lyssna på grammofonskivor, ta språkkurser i tyska, bevista föredrag och se konstutställningar.
Information om DDR-Kulturcentrums utbud, 1978–79. Se källhänvisning för detaljer. Klicka på bilden för större bild.
Man tillhandahöll också filmer av olika längd och för olika målgrupper. De lånades ut kostnadsfritt (frakt tillkom om filmerna behövde skickas med post) och centrat publicerade regelbundet kataloger över sitt sortiment. Ett antal sådana hamnade i arkivet tillhörande Arbetarpartiet Kommunisterna, Skånes Kommunistiska Partidistrikt, som förvaras hos Skånes Arkivförbund. Katalogerna ger en fingervisning om vilken bild av Östtyskland, och av världen, DDR-Kulturcentrum ville visa upp för svenskarna.
Omslag till katalogen för film, diaserier och ljudband för åren 1978–79. Se källhänvisning för detaljer.
Majoriteten av filmerna i katalogerna är dokumentärer. De kan grovt delas in i tre kategorier. Den första kan övergripande kallas ”livet i DDR”. Fokus här är i regel på arbetsliv, ekonomi, utbildning, boende, kultur och lokaldemokrati. Exempel på titlar är En lantbrukarfamilj i DDR, Gruvdrift förändrar landskapet, Dresdens konstskatter och Studenterna vid bergsakademin i Freiberg.
Utdrag ur katalog, tidigt 1980-tal. Se källhänvisning för fler detaljer. Klicka på bilden för större bild.
Katalogen utlovar ”en mycket allsidig bild av det socialistiska samhället i Tyska Demokratiska Republiken” och utan tvekan täcker filmerna in en bredd av ämnen och perspektiv, från vardag till storpolitik. För en nutida läsare saknas ändå många aspekter av livet i DDR. Myndigheternas omfattande övervakning av befolkningen lyser med sin frånvaro i katalogerna – detta var förstås inget DDR-Kulturcentrum ville skylta med. Dock är texterna inte enbart skönmålande. Det nämns exempelvis att det råder bostadsbrist i vissa områden och att ”alla materiella problem inte är lösta”.
En annan kategori filmer handlar om Östtysklands tekniska landvinningar. Exempel är Intercosmos, som handlar om ”de socialistiska ländernas internationella samarbete i rymden”, eller Vetenskap och teknik som vi får bildexempel på här nedan.
Utdrag ur 1980 års filmkatalog. Se källhänvisning för fler detaljer.
En tredje dokumentärkategori handlar om internationella relationer. Fokus ligger i regel på NATO-ländernas krigföring och diverse fredskampanjer med ursprung i Östblocket. Här ser vi titlar som Det räcker inte att bara oroa sig!, Stoppa neutronbomben! och Freden behöver alla.
Författaren Heinrich Mann (1871–1950). Se källhänvisning för detaljer.
Utöver det dokumentära materialet erbjöd DDR-Kulturcentrum Stockholm också spelfilmer för både vuxna och barn. På vuxensidan är filmerna ofta adaptioner av klassiska tyska romaner. Snarare än filmstjärnor, är det författare som Gotthold Ephraim Lessing och Heinrich Mann som lyfts fram i katalogerna. Faktum är att skådespelarna inte nämns överhuvudtaget, i kontrast till hur film vanligen marknadsförts i väst. Texterna om spelfilmerna är inte lika uppenbart politiska som de om dokumentärerna, även om skribentens värderingar kan anas.
Utdrag ur 1980 års katalog. Se källhänvisning för detaljer. Klicka på bilden för större bild.
Bland barnfilmerna finns en viss spridning i tematik och innehåll. Det förekommer flera filmatiseringar av Bröderna Grimms sagor, liksom av folksagor från andra länder. En mer didaktisk ton anas i tex filmserien Nallen plyschöra och hans vänner. I den första filmen, Barnfest i leksakslandet, firar djuren i leksakslandet den internationella barndagen tillsammans en Matrjosjka-docka från Sovjetunionen. I nästa film, Vädermakarna, går leksakerna samman för att ta kontroll över jordens väder och fördela regnet mer jämlikt. Fler exempel på barnfilmer följer nedan.
Några barnfilmer ur 1978–79 års katalog. Se källhänvisning för detaljer. Klicka på bilden för större bild.
Samhällssystemet i DDR kollapsade i praktiken 1989, till följd av ett brett folkligt missnöje. Den 3 oktober 1990 återförenades Tyskland officiellt igen efter 41 år som separata, konkurrerande stater. Strax därefter avvecklades DDR-Kulturcentrum Stockholm. Dess samlingar överfördes till en rad olika minnesinstitutioner; exempelvis finns centrats bibliotek på cirka 10 000 titlar hos Linköpings Universitetsbibliotek.
Annonser ur 1978–79 år katalog. Se källhänvisning för detaljer. Klicka på bilden för större bild.
Källhänvisning:
Reklambild för DEFA tagen av Horst Sturm 1960. Lätt beskuren. Använd enligt Creative Commons-licens: Länk till wikimedia [läst 2024-09-18]
DDR:s flagga: Länk till wikimedia [läst 2024-09-18]
Fotografi av Heinrich Mann taget 1903, fotograf okänd. Public domain. Länk till wikimedia [läst 2024-09-27]
Alla övriga bilder hämtade ur DDR-Kulturcentrum Stockholms kataloger, vilka ingår i arkivet tillhörande Arbetarpartiet Kommunisterna, Skånes Kommunistiska Partidistrikt. Förvaras hos Skånes Arkivförbund.
Länk till DDR-samlingen på Linköpings Universitetsbibliotek [läst 2024-09-18]