Stadgar för Knislinge Egnahemsförening, 1911.

Ur samlingarna mars 2025

Visst är det en trygghet att ha tak över huvudet och ett boende att trivas i? De flesta av oss upplever nog denna livskvalité som en självklarhet oavsett om det är i ”slott eller koja”. I Skånes Arkivförbunds samlingar förvaras arkivet från Knislinge Egnahemsförening. Denna månad lyfter vi fram några handlingar från denna samägda bostadsorganisation.

Minnesskrift vid Knislinge Egnahemsförenings 25-årsjublieum, 1936.

Knislinge Egnahemsförenings arkiv utgörs av 24 volymer med protokoll, korrespondens, andelsbevis och ritningar som överfördes hit som gåva ifrån Östra Göinge kommunarkiv under hösten 2021.

Föreningen bildades år 1911 och var en del av statens så kallade ”egnahemslånerörelse” som hade vuxit fram under 1900-talets första år. Denna verksamhet kom att förknippas med den socialdemokratiska statsministern Per-Albin Hansson och idéerna om det svenska folkhemmet.

Dikt av Östra Brobypoeten Harald Johnsson samt fotografi föreställande ett egnahemshus byggt 1911 ur Minnesskrift, 1936. Fotograf okänd. Klicka på bilden för större bild.

I stadgarna för Knislinge Egnahemsförening kan vi läsa följande i de första paragraferna: ”Föremålet för föreningens verksamhet är att främja förvärvandet av egna hem åt föreningens medlemmar. Varje välfrejdad person, som betalt inträdesavgift och minst en andel, är medlem av föreningen. Medlem må deltaga i föreningen med obegränsat antal andelar.”

Så här kunde exempelvis ett andelsbrev se ut:

Andelsbrev à 10 kr, 1912.

Knislinge Skofabriks AB kom att bli den största andelsägaren under egnahemsföreningens första år. Detta bolag hade visserligen redan sedan tidigare velat uppmuntra och stödja byggnadsprojekt i Knislinge genom olika typer av bostadsbidrag till företagets anställda. Direktören ville främja skapandet av egna hem till arbetarna för att därmed göra så att fabrikens personalstyrka skulle bli mer stabil och trygg.

Det bildades även ett så kallat ”Intressekontor” för att ytterligare stärka de fabriksanställdas möjligheter till ett bostadsbygge. Här kunde de månadsvis betala in för att spara till framtida hus eller få hjälp med betalningen av räntor och amorteringar på sina egnahemslån. 

Så här kunde kontorets noteringar se ut för en skoarbetare:

Utdrag ur Intressekontorets kassabok, 1915. Klicka på bilden för större bild.

Genom egnahemsverksamheten fick arbetarna nu ett allt större självbestämmande över sitt boende, sin ekonomi och hela sin livssituation.

Inteckningsprotokoll à 2kr, 1932. Klicka på bilden för större bild.

Bland arkivhandlingarna från Knislinge Egnahemsförening finns flera olika ritningar. De är mycket skrymmande och ligger därför i de speciella utdragslådorna i Skånes Arkivförbunds planförvaring. Det framgår av skisserna att bostadsägarna till viss del designade sina hus själva utifrån egna önskemål, så länge de höll sig inom byggnadslagstiftningens ramar. Det var fristående villor med en viss likartad arkitektur och ofta med en tillhörande jordlott för hushållets odlingar.

Ritning, 1942. Klicka på bilden för större bild.

År för år bredde bebyggelsen ut sig i närheten av skofabriken. På sluttningarna ned mot Helge å kom ett stort bostadsområde att växa upp bestående av egnahemsföreningens vita hus med röda tak. Under åren 1911 till 1947 byggdes det inte mindre än 150 egna hem i Knislinge tack vare organisationen. Året därpå, 1948, kom nya bestämmelser; numera skulle länsbostadsnämnden ta över ansvaret för Knislinge Egnahemsförenings låneverksamhet.

Tiden gick och i början av 1970-talet var alla lån betalda och det beslutades därmed att föreningen skulle upphöra eller träda i likvidation.

Om ni vill läsa mer om denna form av bostadsförvärvande och ägande så förvaras förutom Knislinges även Brobys Egnahemsförenings arkiv här på Skånes Arkivförbund.  

Källa:
Arkivet tillhörande Knislinge Egnahemsförening som ingår i Skånes Arkivförbunds samlingar.