”La Moderna Esperanto kurso” av Ludwig Puff uå. Ur Klippans Esperanatoklubbs arkiv.

Ur samlingarna - Klippans Esperantoklubb

I Skånes Arkivförbunds samlingar är nästan allt på svenska. Ett av undantagen dock är arkivet från Klippans Esperantoklubb. Detta arkiv är till stor del på esperanto och kan således vara svårt att förstå för många av oss.

Handlingarna utgörs av en protokollsbok eller ”protokollibro” med protokoll som sträcker sig från 1938 till 1950. Arkivet innehåller också grammatikböcker med övningshäften, en omfattande litteratursamling samt en fana.

Medlemmarna hade ett regelbundet utbyte med esperantister över hela världen, därav det stora antalet utländska program och tidskrifter. Klubben deltog även i internationella esperantokongresser och resor.

Broschyr från esperanto-kongress i Rotterdam 1977. Ur: Klippans Esperantoklubbs arkiv.

Esperanto är bildat så att det ska användas som ett internationellt hjälpspråk. Språket kommer från den polske upphovsmannen ögonläkaren, Dr. L. L. Zamenhof. Han hade ”Doktoro Esperanto”, ”en doktor som hoppas”, som sin pseudonym när han lade fram sitt språkförslag år 1887. Syftet med esperanto var just att det skulle fungera som ett andra språk över hela världen och skapa ökad förståelse och minskad risk för konflikter och krig.

Dr. Zamenhof hade själv vuxit upp i den östpolska staden Bialystok som är belägen i ett område där det talas hela fem olika språk (polska, ryska, belorusiska, tyska och jiddisch) så han kände hur viktigt det var att alla skulle förstå varandra.

Fotografier föreställande L. L. Zamenhof och hans barndomshem ur ”Samlingsskrift om esperantos ursprung” av Paul Nylén och Jan Strömme 1942. Ur: Klippans Esperantoklubbs arkiv. Klicka på bilden för större bild.

Det formella namnet för språket är ”Lingva Internacia de Dr. Esperanto” men till vardags benämns det rätt och slätt ”esperanto”. Ordförrådet bygger på de romanska språken med vissa germanska och slaviska inslag. Grammatiken är konstruerad på ett logiskt sätt med ordstammar och ändelser som fogas till varandra.

Esperantogrammatik i utförlig framställning av Nils Nordlund 1933. Ur: Klippans Esperantoklubbs arkiv.

Kan ni se vilken känd bok av Selma Lagerlöf som här finns översatt till esperanto?

La Mono de Sinjoro Arne av Selma Lagerlöf 1933. Ur: Klippans Esperantoklubbs arkiv.

Språket Esperanto har alltid sammankopplats med en ”Interna ideo”, (en inre idé eller ideologi). Essäer och dikter har skrivits till olika manifestationer för esperanto, fred och samförstånd. Vid sådana samlingar har symbolen för språket, en grön femuddig stjärna, synts på rockslag och fanor. Färgen grön är hoppets färg och stjärnans fem uddar står för de fem världsdelarna.

Fana uå. Fotograf Skånes Arkivförbund. Ur: Klippans Esperantoklubbs arkiv.

Esperantisterna brukar även sjunga sin egen nationalsång, den så kallade esperantohymnen ”La Espero”. Den är skriven av språkets upphovsman H. H. Zamenhof och tonsatt av den franska kompositören och esperantisten Félicien Menu de Ménil.

La Espero: Himno Esperantista Poezio de Doktoro L. L: Zamenhof Muziko de F. de Ménil 1915. Ur: Klippans Esperantoklubbs arkiv. Klicka på bilden för större bild.

Både första och andra världskrigen var stora avbräck för esperantorörelsen med dess inriktning på fred och samförstånd. I det nybildade Sovjetunionen utsattes esperantister för förföljelse på grund av den kosmopolitiska inriktningen. Regimen i Sovjet fruktade helt enkelt att medborgarna skulle uppmuntras att lämna landet om de fick internationella kontakter runt om i världen. Även i Tyskland utsattes esperantister av förföljelse eftersom de stod för en ideologi som var rakt motsatt nationalsocialismen. Antalet anhängare av språket har sedan fortsatt att minska in i våra dagar.

Detta axplock av handlingar ur arkivet för Klippans Esperantoklubb ger en liten, om än väldigt begränsad bild av språket med dess bakgrund, användning och struktur. Arkivet finns förtecknat och förvaras här i Skånes Arkivförbunds magasin.

Bonvenon al la Arkiva Socio de Skåne! - Välkommen till Skånes Arkivförbund!

Källor:
Klippans Esperantoklubbs arkiv
Svenska Esperantoförbundets hemsida