Ur samlingarna juni 2024

Hässleholms Dövas Förening Göingen
Skånes Arkivförbund bevarar arkivhandlingar från flera aktiva föreningar för döva i Skåne, bl a Hässleholms Dövas Förening Göingen. Den här månaden vill vi lyfta fram en av Skånes äldsta föreningar för döva och dövblinda personer, med fokus på dess verksamhet fram till 1980-talet, samt några av dess eldsjälar.

Den 28 november 1922 samlades ett tiotal personer på Annas Café i Västra Torup för att diskutera förslaget om en förening för de döva i Hässleholmstrakten. Det fanns ett behov av en förening för att kunna samla de döva och ge dem möjlighet att utbyta tankar och diskutera med varandra på deras eget språk. Den 25 mars följande år bildades Dövstumföreningen Göinge (senare Göingen), då 14 medlemmar skrevs in.

Protokoll från föreningens första möte 25 mars 1923, sida 1. Klicka på bilden för större bild.

Protokoll från föreningens första möte 25 mars 1923, sida 2. Klicka på bilden för större bild.

Föreningens ordförande de första 9 åren var Anton Hertzman. Trots många svårigheter, bl a att hitta en lämplig lokal att hyra, ordnade han olika sammankomster och aktiviteter, t ex föreningens 5-årsjubileum.

Föreningens första ordförande Anton Hertzman till höger. Personen till vänster är okänd. Fotograf och år okända.

Föreningens 5-årsjubileum 1928. Fotograf okänd. Klicka på bilden för större bild.

En annan person som var mycket viktig i början var pastor J G Malmer, som blev föreningens revisor. Han höll ofta föreläsningar och utförde ett framgångsrikt socialt arbete i föreningar för döva i både Skåne och Blekinge.

Föreningens syfte var att främja dövas möjligheter till bildning genom inköp av böcker eller att anordna t ex föreläsningar och diskussioner med tid för reflektion och samvaro. Men eftersom medlemmarna var spridda över ett stort område kunde man inte ha sammankomster lika ofta som föreningar i städerna.

Möte i det gröna hemma hos en medlem i Hässleholm 1931. Fotograf okänd.

För att intresset skulle bli större för föreningen beslutades att medlemmarna även skulle erbjudas sjukhjälp. Mot en årsavgift på 5 kronor skulle varje medlem ha rätt att vid sjukdom få 1 krona dagligen under en månad. Eftersom föreningen hade en understödskassa var det nödvändigt att äga en reservfond, som man fick in medel till genom att anordna t ex auktioner och basarer.

De första 20 åren gjordes mycket för att lindra döva personers svåra isolering genom att anordna sammankomster, läger, fester; framför allt julfester, föreläsningar och en årlig utflykt till en plats i Skåne eller Småland.

Artikel om läger vid Finjasjön. Dagblad och datum okända.

Utflykt till Karlslund i landskrona 1937. Fotograf okänd. Klicka på bilden för större bild.

Filmvisningar och så småningom även studiekurser i samarbete med ABF Nordskåne blev också en betydande del av verksamheten.

Artikel om filmvisning 1958. Ur Norra Skånes Tidning 23 oktober 1958.Klicka på bilden för större bild.

Artikel om ABF Nordskånes höstavslutning i december 1969. Ur Norra Skånes Tidning 12 december 1969. Klicka på bilden för större bild.

Understödskassan upphörde efter 1 januari 1941, och vid 20-årsjubiléet 1943 profilerade föreningen sig istället som en hembygdsförening för döva boende i norra Skåne. Vid den här tiden hade föreningen 45 medlemmar och ekonomin var mycket god. Auktioner var ännu vid denna tid en viktig inkomstkälla för föreningen, och de kunde anordnas te x i samband med en föreläsning där allmänheten bjöds in.

Utdrag ur föreningens verksamhetsberättelse för 1949. Klicka på bilden för större bild.

Den goda ekonomin föranledde att man diskuterade möjligheten att köpa ett sommarhem för döva personer. I slutet av 1940-talet köpte föreningen en sommarstuga i Sjörröd som invigdes den 13 augusti 1950. I samband med detta användes den nyuppförda flaggstången med en ny svensk fana för fösta gången. Efter en omröstning bland de närvarande gästerna döptes stugan till Snapphöjden.

Bild från invigning av föreningsstugan Snapphöjden 1950. Fotograf okänd. Klicka på bilden för större bild.

Utdrag ur föreningens verksamhetsberättelse för 1950. Klicka på bilden för större bild.

Snapphöjden användes i över 30 år men den blev till slut för liten och såldes till kommunen 1981, och för pengarna köptes Göingestugan nära Finjasjön. Men man beslutade snart att istället bygga en ny stuga precis i närheten, och sommaren 1984 invigdes Sjöstranden, som byggdes ut 1989.

Föreningens framgångar beror framför allt på medlemmarnas brinnande intresse, men också på ordförandens outtröttliga arbete. Bland dessa märks framför allt John Andersson och Ulla Wittesjö som var ordförande 21 respektive 30 år.

John Andersson var ordförande även för Dövas Förening i Kronobergs län ungefär samtidigt under 21 år. Han bodde med sin familj en mil norr om Älmhult, och cyklade till möten och sammankomster i Växjö och Hässleholm.

Ulla Wittesjö var utbildad teckenspråkslärare och hade arbetat som dövblindtolk när hon fick tjänsten som föreningskonsulent hos Dövas Förening Göingen. Hon arbetade där till pensioneringen 1995 och var bl a adjungerad sekreterare, hjälpte till hos IK Crian och besökte ensamma och sjuka döva. Innan hon anställdes var hon ordförande i föreningen 17 år i sträck, och blev återigen ordförande efter pensioneringen.

Källor:
Stadgar, protokoll, verksamhetsberättelser, pressklipp och fotografier ur arkivet för Hässleholms Dövas förening Göingen,
Dövas Förening ”Göingen” i Hässleholm – Berättelser ur föreningens verksamhet 1923-2013, Anita Hellöre, 2013.