Den kooperativa konsumentrörelsen växte explosionsartat under 1900-talet. Vid seklets mitt var den en självklarhet i vardagen för miljoner svenskar. Även på mindre orter kunde man köpa sin mat i Konsumbutiker – på de lite större orterna fanns dessutom möjlighet att handla kläder, möbler, vitvaror och annat inom kooperationen. I månadens Ur samlingarna tittar vi närmare på Konsumentföreningen Ystad med omnejd.

Kooperativa Förbundet (KF) bildades vid en tre dagar lång kongress i Stockholm 1899. Idéen var att erbjuda medlemmarna rimliga priser på dagligvaror, och en del av återbäringen från affärerna. Inspirationen togs inte minst från brittiska Rochdalesällskapet, som så småningom utvecklades till Co-Operative Wholesale Society.

Ystadkooperationens första stadgar från 1911. Klicka på bilden för större bild.

I Ystad fanns tidigt ett kooperativt kvinnogille. Det var från dem initiativet kom om att bilda en regelrätt KF-förening på orten. Så skedde också vid ett första möte som hölls den 23 april 1911 i Ystads Folkets hus. 156 personer köpte andelar i Ystads Kooperativa Handelsförening upa, som den då hette, och verksamheten kunde ta sin början.

Detta styrelsefoto från 1941 får representera Ystads Kooperativa Kvinnogille.

Så här skulle föreningen själva minnas den första tiden i sin jubileumsskrift från 1921: ”Den första affären bestod […] av en ganska minimal 2-rumslägenhet med kök, vilken genom lämpliga förändringar fick inrymma butik, lagerrum och kontor. Här blev emellertid snart alltför trångt och redan i oktober månad 1913 ”tillkopplades” en angränsande 1-rumslägenhet.” Från denna blygsamma start expanderade föreningen snabbt sin verksamhet. Den första Konsumbutiken, som kallades A-affären, var inhyst i Bageriföreningens lokaler på Trädgårdsgatan. På hösten 1914 fick den sällskap av en B-affär, belägen i Östra Förstaden. A-affären flyttade 1919 till större lokaler, som övertogs från Tryckeriaktiebolaget Aurora.

1925 hade antalet medlemmar i föreningen passerat 1000. Det var tydligt att trenden pekade uppåt och hos föreningen fanns nu både möjlighet till och behov av större satsningar. En tomt inköptes vid korsningen Jennygatan/Tobaksgatan, där föreningen lät uppföra en tvåvåningsbyggnad med butiks- och lagerlokaler. 1930 byggdes ännu en butik, på Bruksgatan. Ytterligare butiker skulle tillkomma under årens lopp, bland annat renodlade sådana för mjölk, skor och kläder.

Expansionen stannade heller inte vid stadsgränserna. Redan 1927 hade ett försäljningsställe öppnats i närliggande Köpingebro. Efter detta följde Sövestadsby 1930, Snårestad 1933 och Glemmingebro 1935.

Fotograf okänd.

I mitten av 30-talet bytte föreningen namn till Kooperativa Föreningen Ystad med omnejd (m o), ett namn som bättre speglade verksamhetens utbredning. Det var i bruk till början av 60-talet, när det snarlika namnet Konsumentföreningen Ystad m o antogs.

Ystadskooperationen var nu på väg in i en starkt expansiv period som skulle hålla i sig under ett antal decennier. Denna period är väl dokumenterad i föreningens arkiv, inte minst genom ett stort antal pressklipp och fotografier. Vad ger några utvalda nedslag i materialet för bild av verksamhetens utveckling?

Personalfoto från 1941. Fotograf okänd. Klicka på bilden för större bild.

1944 var ett viktigt år för den internationella kooperativa rörelsen, eftersom det var 100-årsjubiléet av Rochdalesällskapets bildande. I Sverige firades detta genom en stor cykelstafett genom landet. Den 7 augusti nådde stafetten Ystad, där den lokala föreningen naturligtvis stod för förfriskningarna.

Stafettcyklisterna anländer. Fotograf okänd.

Konsumanställda serverar Cirkelkaffe, KF:s eget märke, i anslutning till stafetten. Fotograf okänd.

Aurora och Ystads Allehanda skriver om Rochdalestafetten. Klicka på bilden för större bild.

1950-talet gick i moderniseringens tecken. Butik efter butik i Ystad med omnejd övergav lanthandlarnas över disk-modell till förmån för ett snabbköpssystem enligt amerikanskt snitt. Plötsligt fick kunderna själva plocka på sig varorna de ville ha och ta med dem till kassan för att betala! En stor förändring för kunderna, men naturligtvis även för personal, leverantörer och producenter. Omställningen gjordes först i själva Ystad. På de mindre orterna omkring kunde det dröja flera år innan den manuella betjäningen försvann.

Butiksföreståndare Thorstensson hälsar den första snabbköpskunden i Ystad välkommen 1951. Fotograf okänd.

Butiken på Jennygatan efter ombyggnad till snabbköp 1959. Fotograf okänd. Klicka på bilden för större bild.

Annons ur Aurora från 1959.

Denna nya typ av varuhantering, parad med Konsumbutikernas fortsatta utbredning, nödvändiggjorde en ny typ av lagring. 1954–55 uppfördes en massiv lagerbyggnad i Ystad, med uppgift att inte bara förse de lokala butikerna utan även Sjöbo, Hörby, Trelleborg, Svedala m.fl. Det var ett stort och ambitiöst bygge som utfördes av byggnadsentreprenören Nya Asfalt AB Malmö och dokumenterades av filmaren Hugo Wallin. Lagret var i bruk till 1961.

Pressklipp om filmprojektet, publikation okänd. Klicka på bilden för större bild.

Filmaren Hugo Wallin med sin assistent, fröken Åkesson. Fotograf okänd.

Arbetet pågår. Fotograf okänd.

Interiör från det färdigställda lagret. Fotograf okänd.

Lagret betjänade ett tjugotal KF-föreningar med varor. Fotograf okänd.

KF handlade som sagt inte bara med matvaror. Det gick även att klä sig från topp till tå i kooperationens kollektioner. I Ystad arrangerades bland annat modevisningar för att demonstrera utbudet.

Annons för manufakturbutiken på Stora Östergatan, Aurora 1955.

Modevisning på Hotell Continental. År och fotograf okända.

Vid 1950-talets mitt hade det länge funnits renodlade KF-butiker för dessa ändamål. Men nu började en annan amerikansk företeelse nå Sverige, nämligen varuhusen. Att samla en stor mängd varor av olika slag under ett och samma tak, snarare än i fristående butiker, var en revolutionerande idé. KF-versionen av varuhuset hette Domus. Ystad var faktiskt bland de första i landet med att få en egen Domusbutik – redan 1956 öppnades portarna till stor fanfar.

Annons ur Ystads Allehanda för nyöppnade Domusvaruhuset. Klicka på bilden för större bild.

Ystads Allehanda och Aurora rapporterar från Domuspremiären 1956. Klicka på bilden för större bild.

Nio år senare utökades Domus med både restaurang och livsmedelshall.

Utbyggnaden igång, 1965. Fotograf okänd.

Pressklipp från Ystads Allehanda. Klicka på bilden för större bild.

1960-talet präglades av en rad ombildningar och fusioner inom KF. De mindre föreningarna uppgick i större distrikt, i linje med tidens krav på centralisering och effektivisering. Det gav större ekonomiska muskler, men kanske kunde den lokala kopplingen ibland bli lidande. 1963 uppgick Skivarps Kooperativa Handelsförening, med butiker i Skivarp och Abbekås, i Konsumentföreningen Ystad m o. Men snart var det dags för ytterligare en ombildning, och den av det större slaget. 1965 röstade nästan alla skånska KF-föreningar för en sammanslagning under benämningen Konsumentföreningen Solidar. Beslutet trädde i kraft 1966.

Arbetet rapporterar från distriktsstämman där fusionsbeslutet togs. Klicka på bilden för större bild.

Rent formellt innebar detta slutet för Konsumentföreningen Ystad m o, och därför är det också ett lämpligt ställe att avsluta den här berättelsen. Men kooperationen på orten levde vidare – och den gör så än idag, ytterligare flera omorganiseringar och namnbyten senare.

Källor:
All information om föreningen samt alla bilder är hämtade ur arkivet tillhörande Konsumentföreningen Ystad m o.
Information om Kooperativa Förbundets grundande hämtad från Wikipedia