Del av pärm från Södra Sveriges Gammaldansdistrikt (SSG), med Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts emblem. Ur Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts arkiv, inv. nr. 1370.
Del av pärm från Södra Sveriges Gammaldansdistrikt (SSG), med Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts emblem. Ur Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts arkiv, inv. nr. 1370.

Våren är i full gång och det är kanske dags att börja öva på danserna inför midsommar?

Några som vi kan anta hade koll på dansstegen var medlemmarna i Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätt. I denna förening, och i gammaldans i en lite vidare bemärkelse, ska vi fördjupa oss denna månad.

Utdrag ur Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts styrelsemötesprotokoll 1959:
Utdrag ur Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts styrelsemötesprotokoll 1959. Klicka på bilden för större bild.

Föreningar för gammaldans bildades på många platser i landet omkring mitten av 1900-talet. Skarhults Gammaldansförening, med det festliga namntillägget ”Hoppa lätt”, kom till i Östra Ströö 1955. Intet förvånande bestod gammaldansföreningens verksamhet sedan till mycket stor del av att anordna olika dansträffar. Hoppa lätt var ansluten till Skånes Gammaldansring (från 1982 kallad Skåneringens Gammaldansdistrikt), som i sin tur var ansluten till Södra Sveriges Gammaldanskrets (sedermera -distrikt) förkortad SSG. SSG lades ned 1980 till förmån för bildandet av Gammaldansarnas Riksförbund, GRF.

Broschyr ur Gammaldansarnas Riksförbund GRF:s arkiv, 1996.
Broschyr ur Gammaldansarnas Riksförbund GRF:s arkiv, 1996.

För att ingå i ringen och SSG var det viktigt att föreningen höll sig till reglerna rörande vilka danser som man fick lov att dansa vid sina samkväm. Generellt brukar vals, schottis, hambo, mazurka och polka (ibland även snoa) räknas som gammaldanser och var således tillåtna. Dessa var danser som var spridda i Sverige före 1930-talet. På den tiden skedde förändringar inom populärmusiken, inte minst med ragtimens och jazzens stigande popularitet. Med nya musikstilar kom då också nya modedanser. Ett exempel är foxtrot, som hamnade lite i gränslandet mellan gammaldans och modern dans.

Foxtrotens vara eller icke vara på dansträffarna diskuterades därför livligt. 1961 skickade SSG ett meddelande till de anslutna föreningarna för att påminna om ändamålet att verka för just gammaldans, och förtydliga att moderna danser (som foxtrot) inte fick dansas. Om stadgarna inte följdes kunde det bli problem med polismyndigheten och böter kunde utdelas, då tillställningen kunde komma att räknas som offentlig och inte för ett slutet sällskap.

SSG:s stadgar tryckta 1974.
SSG:s stadgar tryckta 1974. Modern dans ej får förekomma vid föreningens sammankomster. Gammaldansens Vänner var ett inofficiellt namn på föreningen. Ur Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts arkiv. Klicka på bilden för större bild.

Det var inte bara polismyndigheten som man kunde få problem med om man dansade modern dans, föreningen riskerade också att bli utesluten ur SSG. I samband med distriktets varning om uteslutning definierades modern dans 1961 som ”…foxtrot och andra nyare danser som ej kan hänföras till folkvise- eller sällskapsdanser av europeiskt ursprung.”

Utdrag ur SSG:s skrivelse utsänd till gammaldansföreningarna ca 1961.
Utdrag ur SSG:s skrivelse utsänd till gammaldansföreningarna ca 1961. Ur Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts arkiv. Klicka på bilden för större bild.

När man läser handlingarna i gammaldansföreningarnas arkiv framgår att det fanns en regel om att minst var tredje dans skulle vara en gammaldans vid träffarna. När denna regel befästes är lite oklart, men tydligt är att den öppnar upp för en viss mängd modernare danser. Kanske är det mot bakgrund av detta som flera gammaldansföreningar omkring år 1963 faktiskt har börjat tillåta foxtrot vid sina träffar. Hoppa lätt bestämmer sig vid tiden för att fortsätta som tidigare och inte dansa foxtrot, men när vi närmar oss slutet av 1970-talet kan vi se att foxtrot och även den moderna tangon faktiskt har fått fäste i lokalföreningens kursverksamhet.

Regeln om var tredje gammaldans börjar kritiseras från flera håll under det sena 1970-talet och början av 1980-talet. Gammaldansföreningen i Borrby skickar ut en skrivelse med tre förslag på förmildringar av regeln; 1. Att tillåta två bugg-låtar per dans-kväll, för de föreningar som så önskar, 2. Att tangon får räknas som gammeldanslåt, 3. Att var tredje-regeln av gammeldanslåtar ändras till var fjärde. Skarhults Gammaldansförening beslutar att ställa sig bakom förslag två och tre.

Borrby Gammaldansförenings skrivelse med förslag på förändringar av regelverket, ca 1977.
Borrby Gammaldansförenings skrivelse med förslag på förändringar av regelverket, ca 1977. Ur Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts arkiv. Klicka på bilden för större bild.

Vad beror då kritiken på? Det som kan utläsas ur arkivhandlingarna är att det blev allt svårare att locka medlemmar om man nästan bara dansade gamla danser. Föreningarna uttryckte problem med att allmänheten drogs till dansföreningar med ett lättsammare regelverk. Det lyftes därför fram önskemål om att gammaldansföreningar skulle kunna få dispens för att dansa fler moderna danser vid åtminstone en del av sina träffar. När detta togs upp på Gammaldansarnas Riksförbunds årsmöte 1987 slogs dock fast att gammaldansare ska ägna sig åt just gammaldans! Till moderna danser räknar man fortfarande till exempel foxtrot, slowfox, tango och bugg, som dock fick dansas så länge man höll sig till var tredje-regeln.

Rubrik från tidningsartikel Gammeldansare ska ägna sig åt gammeldans! Sydsvenska Dagbladet Snällposten, 23 mars 1987.
Rubrik från tidningsartikel Gammeldansare ska ägna sig åt gammeldans! Sydsvenska Dagbladet Snällposten, 23 mars 1987. Ur Gammaldansarnas Riksförbund GRF:s arkiv.

I slutet av 1980-talet ökade även förfrågningarna om bugg vid dansträffarna allt mer. Skåneringen beslutar 1988 att tillåta två buggdanser per danskväll. Efterfrågan på tango ökar också omkring 1990 men när frågan om ifall tango kunde få räknas som en gammaldans ställdes vid ett styrelsemöte 1991, blev det tydliga svaret nej. Båda dessa förändringsidéer känner vi igen från Borrbyföreningens tre förslag ovan. 1999 kan man sedan se att regeln om två bugg per träff är borttagen och det har blivit mer fritt med buggning vid träffarna.

I slutet av 1990-talet skrivs GRF:s stadgar om. Det som påverkar verksamheterna mest i samband med detta är att var tredje-regeln lättas upp. Den ska nu ses som en tradition snarare än ett måste. Traditionen är dock fortfarande stark, så när en förening 2002 önskar dansa fem moderna på en gammaldans hotas de med bojkott av Skåneringen. Frågan om 5 på 1 sprider sig ändå snabbt till fler föreningar. På ett av Hoppa lätts styrelsemöte 2003 tas upp att besökare inte går upp och dansar vid gammaldanserna, varför fem moderna på en gammal kan behöva övervägas. 2005 meddelar Skåneringen att föreningar som väljer att ha fem moderna på en gammal inte längre kommer att uteslutas ur ringen. Föreningarna blir allt mer fria att själva lägga upp sina dansordningar.

Man kan av diskussionerna kring gammaldans tro att det fanns mycket friktion inom verksamheterna. Så var dock inte fallet. Dansträffarna beskrivs som glädjefyllda sammankomster och medlemmarnas starka kärlek till gammaldans lyser igenom i deras protokoll och verksamhetsberättelser. Svårigheterna ligger snarare i balansen mellan att hålla sig till gammaldans och de uppsatta stadgarna samtidigt som man behövde locka besökare och medlemmar för att hålla föreningen vid liv. Den trevliga stämningen och sammanhållningen föreningar emellan kan också utläsas ur aktiviteter som anordnades. Man firade ordentligt sina egna och andra gammaldansföreningars jubileum och medlemmarna gjorde utflykter varje år. Även högtider som midsommar, lucia och jul firades med festligheter i föreningen.

Inbjudningskort från Gammaldansföreningen Rutan Eslöv-Löberöd, för ett representantpar att närvara vid deras 30-årsjubileum 1985.
Inbjudningskort från Gammaldansföreningen Rutan Eslöv-Löberöd, för ett representantpar att närvara vid deras 30-årsjubileum 1985. Ur Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts arkiv.

Utflykter ordnades både internt inom lokalföreningarna men också gemensamt med andra gammaldansföreningar eller av GRF.  I samband med såväl kortare som längre utflykter lades självklart också tid för gammaldans in i planeringen.

Handling rörande resa till Fjärran Östern, arrangerad av Gammaldansarnas Riksförbud i samarbete med Nyman & Schultz Specialresor 1984.
Handling rörande resa till Fjärran Östern, arrangerad av Gammaldansarnas Riksförbud i samarbete med Nyman & Schultz Specialresor 1984. Ur Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätts arkiv. Klicka på bilden för större bild.

Efter flera år av nedåtgående medlemstal, svårigheter med lokaler samt med en sviktande ekonomi beslutades 2010 att Skarhults Gammaldansförening skulle uppgöra. Skåneringens Gammaldansdistrikt hade upphört två år tidigare. Skånes Arkivförbund mottog Skarhultföreningens arkiv 2010, och det deponeras sedan dess av de ännu glatt dansande Gammaldansarnas Riksförbund.

Källor:

Arkiv bevarade hos Skånes Arkivförbund: Skarhults Gammaldansförening Hoppa lätt, Gammaldansarnas Riksförbund (GRF).
Wikipedia: Sökord Gammaldans